Jag är blåmaskad. Det betyder att min svans, tassar öron och nos är blågrå. Jag har ett litet skägg som jag alltid haft. Mina ögon är väldigt blå.
Jag är mycket, mycket liten. Som en kattunge nästan. Och mycket skygg. Det enda stora med mig är min röst, jag har whiskyröst precis som Viile.
Men jag är också mycket nyfiken. Man är väl siames. Det är jag som håller koll på den lilla gubben i skrivaren, vad som finns i alla skåp och lådor, tar reda på varifrån vattnet kommer i kranen och allt sånt.
Sån här är jag!
Det bästa jag vet är Viile. Vi är alltid tillsammans. Ibland leker jag och min bästa leksak är en myntabanan som jag har fått av Majsan, en kattkompis. Men jag vill vara ifred och leka i smyg.
Jag tycker om att sova under täcket, det har jag lärt mig av mamma och mina syskon. Viktigast är VÄRME. Viile är varm och dessutom älskar jag honom. Element är också varma, som reserv, om inte Viile är i närheten.
Tycker också om att gå ut i mitt rosa koppel. Det enda tråkiga är att matte sitter i andra änden av kopplet. Det är extremt svårt att fånga fåglar då. Små djur gillar jag, myror och så där. En gång satte jag mig i en myrstack och blev full med myror.